Under vändagsveckan som infaller 13-19 februari ordnas även en internationell kampanj för att uppmärksamma alla barn och unga som lever i familjer där det förekommer beroendeproblematik och riskbruk. Även om detta är något som vi på Ninni arbetar med varje dag är denna kampanj oerhört viktig för att sprida kunskap och information om hur vi kan ge en röst åt denna ofta förbisedda målgrupp. På engelska heter kampanjen Children of Alcoholics Week, och på svenska har kampanjen genom Stiftelsen Bensow fått namnet Se anhörigbarnet!
Kampanjen skapades av National Association for Children of Alcoholics (https://nacoa.org/) med målsättningen att bryta tystnaden kring hur barn påverkas av föräldrars alkohol- och drogberoende. Substansberoende påverkar inte endast den som har insjuknat, utan hela familjen och framför allt barnen berörs av processen som sker när alkoholen eller drogerna kidnappar den vuxnas hjärna. Beroendesjukdomen handlar om så mycket mer än gener, kemiska processer och fysisk förändring, och precis som vi behöver ha ett holistiskt synsätt på personen som insjuknat behöver vi också plocka fram våra systemteoretiska glasögon för att se hur hela familjen påverkas av den enskilda individens beroende.
Att samla in statistik över hur många barn som lever i familjer med beroendeproblem är inte heller en självklarhet. Orsaken till detta är att det är en komplex sjukdom som är svår att fånga upp, samtidigt som det finns så mycket skuld, skam och rädsla för stigmatisering sammankopplat till alkohol- och drogberoende att många drar sig för att söka hjälp. Internationella undersökningar visar en riktgivande siffra där vart fjärde till vart femte barn lever i en familj där det förekommer beroendeproblem, och ett faktum bland de uppskattade siffrorna är att dessa barn lider i tysthet. Alkoholism har blivit hela världens epidemi, och beroende på land, kultur och befolkningens inställning till alkoholkonsumtion kan riskbruk och även missbruk ses som något vardagligt och accepterat. Detta synsätt kan bidra till att man inte tar barns utsatthet på allvar, eftersom det är socialt accepterat att dricka sig berusad varje veckoslut och vid varje högtid, oavsett om barn är närvarande eller ej, “för så har det ju alltid varit”.
Europarådet har i samarbete med Pompidou Group startat ett projekt för att kartlägga barns situation som växer upp i familjer med beroendeproblem (https://www.coe.int/en/web/pompidou/children), och i de första rapporterna som kommit kan man konstatera att det krävs nya och mer omfattande metoder för att hitta och fånga upp dessa barn. Man har genom tidigare forskning sett att barn som växer upp i familjer där det finns substansberoende inte bara kan påverka barns kognitiva utveckling, utan även deras inlärningsförmåga, psykiska hälsa och en ökad risk för att själv insjukna i beroende i vuxen ålder. Eftersom barn i dessa familjer sällan vågar eller kanske inte ens har ord att sätta på sina upplevelser och känslor kan det resultera i utagerande beteende, svårighet med att kontrollera ilska, aggressivitet, ångest och depression redan i tidig ålder. Barnen upplever också att de har ett ansvar för sin sjuka förälder, och att de måste hållas sin situation hemlig för omvärlden för sin förälders skull. Genom att lära oss känna igen dessa beteenden kan vi också börja ställa de rätta frågorna istället för att avfärda barnet som en “bråkstake som bara vill ha uppmärksamhet”.
Så vad kan vi då göra för alla dessa barn och unga som lider i tysthet? Det första vi ska komma ihåg är att ja, beroendesjukdomen har en tendens att “gå i släkten”, men så gör även tillfrisknande! Genom att inge hopp inför framtiden och att visa att man finns där och vill hela familjens bästa skapar vi en stabil grund för samarbete. Det andra är att se sjukdomen för vad den är och prata om det på ett öppet och inte dömande sätt, beroende kan drabba vem som helst när som helst i livet, men det gör en inte till en sämre människa eller att man inte förtjänar att få hjälp och stöd. Det tredje är att vi måste våga ställa frågor åt barnen hundra gånger om, hur de mår, hur läget är, hur det är där hemma, behöver de någon att prata med, vad funderar de på, om och om igen. Man kanske inte får svar första gången, men kanske den femtiofemte. Som professionella inom beroendevården måste vi fånga upp hela familjen, se det som en helhet och involvera alla i den ibland långa och svåra process som tillfrisknande är. Genom förebyggande arbete, genom att finnas där som trygga vuxna och genom att visa att vi bryr oss och är intresserade kan vi minska på mycket lidande som det innebär att vara barn till en förälder med beroende.
Jag vill även poängtera att inte alla barn som växer upp i familjer med beroende upplever allt det jag beskrivit ovan, men även här är forskare överens, att växa upp i en familj med beroendeproblem innebär en förhöjd risk för att själv insjukna eller på andra sätt påverkas negativt av förälderns sjukdom.
Under veckan kommer vi att uppmärksamma barnen till föräldrar med beroende genom blogginlägg, inlägg på sociala medier och genom att fortsätta med det jobb som är Ninni; att ge en röst åt de osynliga barnen.
Viktiga länkar om du vill veta mer om barn som växer upp i familjer med beroende och om Children of Alcoholics Week 2022/Se anhörigbarnet!
#URnotalone #duärinteensam
COA-Week 2022: https://coa.nacoa.org.uk/
Se anhörigbarnet: https://www.bensow.fi/sv/verksamhet/professionella/se_anhorigbarnet_/
NACoA: https://www.bensow.fi/sv/verksamhet/professionella/se_anhorigbarnet_/
Pompidou Group: https://www.coe.int/en/web/pompidou/home
/Lina